-Tjena assistenten. Jo, du förstår
Det är samma visa idag som igår
Jag behöver stålar till en fika och en macka
Får jag loss en tia så ber jag att få tacka
Sociala nämderna, samt lovar och svär
Att inte köpa brännvin för pengarna, sa Pär.

-Nix, sa assistenten, hårt och brutalt,
Inte ett rött öre blir här utbetalt.
Här hjälper inga böner eller klagosånger,
En spänn till tunnelbanan å två matkuponger.
Och kommer du imorgon, så kom I nyktert skick.
- Äh! Kyss du mig I häcken! sa polarn Pär och gick.

Mötte Pär vid tunnelbanestation
Och sen han förklarat sin situation
For vi in till stan med södra tunnelbaneleden
Och kom så småningom till "den Gyld'ne Freden".
Men när vi väl suttit några timmar där;
In glider assistenten som hade nobbat Pär.

-Tjena assistenten! Välommen hit!,
Sade Pär och luktade påtagligt sprit.
-Usch, sa assistenten med moderat betoning.
Tänk att få se Pär I denna syndens boning.
Vem kunde tro du hade råd med sån't här
-Det ska du ge fan I! sa Polaren Pär

-Sist vi sågs, sa Pär, var jag asocial.
Men nu är jag hemma I Fredens lokal.
Här är vi alla lika goda ska du veta
Röda och blåa, beniga och feta.
Kan du bara pröjsa är du en ärans man
Och kan du inte pröjsa så snacka med han.

Och när Pär hade sagt "Han" Pekade
Han på undertecknad på den generösaste.

Pär och assistenten och jag, det gör tre
Vi drack på min beskostnad; medborgare.
Så är det nämligen inom det sociala
Kan ej den ena, får någon ann' betala
-Det gör detsamma vem som blir finansiär
Men skål för kapitalet! sa polaren Pär!